Ljuset kommer i praktiken direkt, ljudet färdas ungefär 343 meter i sekunden. Räkna sekunderna mellan blixten och knallen och dela med tre, så får du avståndet i kilometer. Tre sekunder är omkring en kilometer, nio sekunder tre kilometer.
Hör du knallen inom tio sekunder är ovädret inom tre kilometer, och nästa nedslag kan lika gärna komma där du står. Blixtar hoppar regelbundet flera kilometer i sidled från själva molnet, så avståndet till förra nedslaget säger inte var nästa hamnar.
Åskan bär sällan längre än en och en halv mil. Bortom det böjs ljudvågorna uppåt av varmare luft högre upp och passerar över dig. Kartan kan därför vara full av prickar en stilla kväll utan att du hör ett ljud, och det du ser är då i regel ett oväder fem till tio mil bort.
Omvänt: ser du blixten men hör ingenting alls efter en halv minut, ligger den bortom hörhåll och utgör ingen fara just där du är.
Åskmoln byggs av kraftiga uppvindar, och uppvindar kräver att marken hinner värmas. Därför toppar åskan i Sverige i juli och kommer oftast på eftermiddagen och kvällen, när dagens värme har byggt på sig. Ett åskväder som drar in nattetid är i regel av en annan sort: det följer med en front i stället för att växa på plats, och kan då gå fram över hela landsändar.
Frontåska rör sig snabbt och passerar. Värmeåska står ofta nästan stilla och kan ge stora regnmängder över en liten yta, vilket är det som ger översvämmade källare i ett bostadsområde medan grannbyn är torr.
Blixtdata kommer från Meteorologiska institutet i Finland, som publicerar det nordiska sensornätverkets observationer som öppna data under licensen CC BY 4.0. SMHI:s egen blixttjänst är en betaltjänst och används inte här, vilket är skälet till att kartan är gratis. Den längre genomgången av åska finns i guiden om åska och blixtar, och alla källor bakom Nollan står under om Nollan.
Skrivet för Nollan.se. Kunskapsbanken · Om Nollan · Nollan.se