Om en kompis i Skåne betalar betydligt mer för elen än en kompis i Norrland samma dag är det inget fel. Sverige är indelat i fyra elområden, och varje område har sitt eget pris, satt på nytt varje timme.
Gränserna följer inte länsgränser. De följer de fysiska flaskhalsarna i stamnätet, vilket är hela poängen med dem. Vilket område du tillhör avgörs av var din mätare sitter, och det står på räkningen.
Före 2011 var Sverige ett enda prisområde. När exporten behövde begränsas strypte Svenska kraftnät flödet vid landsgränsen i stället för inne i landet, vilket höll de svenska priserna jämna medan grannarna fick brist. Danmark anmälde saken till EU-kommissionen, och utfallet blev att Sverige gick med på att hantera sina inre trängselproblem som resten av Europa gör: dela landet i områden och låta priset skilja sig mellan dem.
Områdena är alltså varken en skatt eller ett pristrick. De är en signal. Ett högt pris i SE4 talar om för producenter att det är värt att bygga elproduktion i söder, och för stamnätsägaren var ny överföringskapacitet behövs.
Sverige producerar det mesta av sin el i norr. Vattenkraften dominerar, och mycket vindkraft har tillkommit. Men det mesta förbrukas i söder, där flest bor och mest industri ligger.
Ledningarna som för elen söderut har begränsad kapacitet, beskriven som ett antal snitt tvärs över landet. När ett snitt är fullt kan söder inte importera all billig el man skulle vilja. I den stunden slutar landets två halvor vara en gemensam marknad: norr blir kvar med ett överskott och ett lågt pris, söder måste täcka resten med något dyrare, och gapet öppnar sig.
Södra Sverige har dessutom tappat mycket lokal produktion genom åren. Barsebäck stängde 1999 och 2005, och två av Ringhals reaktorer stängde 2019 och 2020. Varje kraftverk som försvinner i söder gör SE4 mer beroende av el som skickas dit, och därmed mer utsatt varje gång ledningarna är fulla.
Spotpriset bestäms dagen innan, på elbörsen Nord Pool. Producenter lämnar in vad de är villiga att leverera till vilket pris, köpare lämnar in vad de är villiga att betala, och för varje timme nästa dygn hittar marknaden punkten där de två kurvorna korsar varandra.
Det viktiga i detta är att alla får samma pris, och att priset sätts av det sista kraftverk som behövs för att täcka behovet. Om billig vattenkraft och vind täcker nästan allt men ett gaskraftverk krävs för den sista skivan, är det gaskraftverket som sätter priset för hela timmen. Det är därför priset kan hoppa så kraftigt vid vad som ser ut som en liten förändring i förbrukningen.
Uträkningen görs separat för varje elområde, och det är därför Stockholm och Malmö kan visa olika pris för exakt samma timme.
Spotpriset är bara råvaran. Ovanpå kommer fyra saker:
Det är därför räkningen aldrig faller lika snabbt som rubrikerna antyder. Ungefär halva en normal hushållsräkning är nätavgift och skatt, och ingen av dem rör sig när spotpriset gör det.
Ett timprisavtal skickar spotpriset rakt igenom till dig, timme för timme. Det belönar den som kan flytta tung förbrukning, och det exponerar dig fullt ut när priserna skjuter i höjden. Ett fastprisavtal är en försäkring: du betalar en premie för tryggheten, och över lång tid betalar du oftast något mer för den.
Valet handlar mindre om att kunna sia och mer om läggning och flexibilitet. Kan du köra diskmaskinen på natten, ladda bilen när det är billigt och tåla en dålig månad ibland, brukar timpris löna sig. Skulle en oväntad räkning verkligen svida är premien värd något konkret.
Nollan.se visar dagens elpriser per elområde, timme för timme, så att du ser var de billiga timmarna faktiskt hamnar innan du planerar efter dem.
Grovt: norr om Skellefteå är SE1, därifrån ner till ungefär Dalarna är SE2, mellersta landet inklusive Stockholm och Göteborg är SE3, och Skåne, Blekinge samt södra Småland utgör SE4. Ditt elnätsbolag avgör vilket område din mätare tillhör, och det står på elräkningen.
Nej. Området följer elmätarens fysiska placering, inte vilken elhandlare du har. Du får byta elhandlare fritt och du får byta mellan fast pris och timpris, men själva området är låst av geografin.
När vindkraften producerar mycket och förbrukningen är låg kan producenter hellre betala en slant än stänga ner ett kraftverk och starta det igen senare. Köpare får då i praktiken betalt för att förbruka. Det är ovanligt, det inträffar oftast blåsiga nätter och helger, och det är ett tecken på att systemet har mer el än det kan använda just då.
Förbrukningen stiger kraftigt när det blir kallt, eftersom en stor del av de svenska bostäderna värms med el. Samtidigt ger solen nästan ingenting och vattenmagasinen hushållas med. Dyrare kraftverk behövs för att täcka den sista biten av behovet, och det är de kraftverken som sätter priset för alla.
Bara delvis. Spotpriset är en av flera poster. Ovanpå det kommer elhandlarens påslag, elnätsavgiften, energiskatten och momsen. Nätavgiften och skatten sjunker inte när spotpriset gör det, så ett halverat spotpris halverar inte räkningen.